Monthly Archives: januari 2022

Ny DNA-teknik ger nya Bure-kunskaper

DNA-kartläggningen av Buresläktens äldre släktgrenar bygger på analyser av Y-kromosomerna hos män med obruten farslinje tillbaka till de första kända männen i Buresläkten. I Y-kromosomernas DNA uppstår ibland slumpmässiga ”felkopieringar”, så kallade mutationer, när de ärvs från far till son. Genom att se vilka mutationer som nu levande testtagare bär på, kan vi räkna ut hur deras farslinjer hänger ihop.

Det har gjort att vi de senaste sju åren kunnat verifiera många släktgrenar tillbaka till släktens stamfader ”Gamle Olof” och många grenar från byn Falmark. Detta tack vare testet BigY från Family Tree DNA, som analyserar över 20 miljoner positioner på Y-kromosomen. Det har hittills varit den maximala mängd information som går att få fram från Y-kromosomerna. Tills nu. Nu händer det saker i DNA-världen!

Fram tills nu har bara en del av Y-kromosomens DNA gått att läsa, då stora delar av kromosomen mest består av upprepningar av samma DNA-kod om och om igen.

Endast de gröna delarna av Y-kromosomens DNA har kunnat läsas av, fram tills idag.

Nu har genetiska forskare för första gången lyckats kartlägga hela Y-kromosomen, från start till slut. Family Tree DNA har därför börjat undersöka om de med hjälp av denna nya ”DNA-karta” kan hitta tidigare oupptäckta mutationer i resultaten från redan testade personer. De började glädjande nog med att söka bland testade Bureättlingar och här har man nu hittat tre tidigare helt okända mutationer!

Mutationerna har fått beteckningarna FTT4, FTT5 och FTT6. Och de ger oss helt nya pusselbitar, som klarlägger tre släktkopplingar i Buresläkten, vilket är mycket värdefullt.

Piteågrenens koppling till Falmark

Två av mutationerna återfinns i den så kallade Falmarksgrenen:

Här i trädet har de två nya mutationerna (i rött) uppstått. I trädet visas även tidigare kända mutationers (i grått) plats i trädet. Klicka för större bild.

De två nya mutationerna visar att Bure-ättlingarna i Piteå härstammar från samma farslinje som bönderna på hemmanet Falmark 10. Tidigare visste vi bara att Piteå-grenen grenade ut sig någonstans från Falmark, men nu vet vi från vilken del av Falmarksgrenen den kommer. Tyvärr har förgreningen skett före de skriftliga källornas tid, så vi lär inte få veta namnet på den man som tog Buresläktens Y-kromosom till Piteå. Men detta visar styrkan med DNA, att det går att kartlägga släktskap även före källornas tid.

Mutationerna visar också att det vi tidigare misstänkt, men inte kunnat hitta bevis för, nu är klarlagt. Att Moses Jakobsson i Storkåge, som haft oklart fäderne, faktiskt härstammar från Falmark 10. Det är en bra utdelning av två mutationer i Falmarksgrenen.

Bekräftad släktkoppling i Bodbyn

Den tredje av de nyfunna mutationerna löser en annan gåtfull släktlinje, som vi tidigare inte lyckats placera med säkerhet. Nämligen varifrån soldaten Nils Mosesson Bröms i Bissjön, Lövånger socken, kom. Han var född på 1650-talet och misstankarna har varit att han härstammade från Bodbyn i Burträsk, där det fanns en bonde Moses Nilsson, som bevisligen bar på Buresläktens Y-kromosom.

Fram till nu har vi inte haft några mutationer som knyter Nils Mosesson Bröms till den släktlinjen. Men nu har vi en!

Nils Mosesson Bröms kom helt klart från släktlinjen i Bodbyn och var högst troligt son till Moses Nilsson, eller någon nära släkting till denne Moses som också hette Moses. Det känns bra att äntligen kunnat knyta Bröms-linjen till rätt del av Buresläkten. Detta tack vare den banbrytande nya tekniken hos Family Tree DNA att hitta mutationer i Bureättlingarnas Y-kromosomer.