Monthly Archives: juli 2015

Ett steg framåt för oss vidare bakåt

Genom analys av de SNPs (mutationer) som de BigY-testade Bureättlingarna bär på har vi kunnat verifiera att de alla har en gemensam anfader för ca 600 år sedan. SNPs kan dock inte ge någon mer detaljerad bild av släktträdet än så. Eftersom mutationer inträffar i snitt vart 130:e år kan vi inte se om de alla grenar ut sig på samma ställe i släktträdet eller inte.

Om olika släktgrenar bär på sina egna gemensamma SNPs, kan man identifiera hur de skilda grenarna hänger ihop. Men tyvärr bär alla de testade Bure-släktlinjerna på samma gemensamma SNPs, så vi kan därför inte se i vilken ordning de 5 släktlinjerna grenade ut sig. Det är synd, eftersom ett syfte med att göra det omfattande testet BigY på Bureättlingarna var att kunna undersöka den mystiska ”Falmarksgrenen” närmare.

Tree1

Nils Nilsson i Falmark bar på Buresläktens Y-kromosom. Varifrån kom den?

Falmarksgrenen från 1500-talsbonden Nils Nilsson bar utan tvekan på Buresläktens Y-kromosom, men Nils Nilsson var enligt Johannes Buréus inte någon agnatisk ättling till ”Gamle Olof”, Olof Hersesson i Bureå. Om DNA kan visa att den grenen är äldre än Olof Hersesson skulle det betyda att Buréus uppgift om att Olof Hersesson hade en bror Fale, som grundlade byn Falmark, skulle kunna vara riktig.

Tree2

Testresultaten har hittills kunnat visa att Nils Nilsson i Falmark bar på Buresläktens Y-kromosom (om ingen ”felaktig” pappa finns på vägen fram till den testade ättlingen), vilket borde betyda att han härstammade från en gren av Buresläkten som grenade ut sig före Olof Hersesson.

De SNPs som upptäckts i BigY-testerna kunde alltså tyvärr inte visa om Falmarkgrenen grenar ut sig före eller efter Gamle Olof. Är möjligheterna då uttömda? Om nu inte SNPs kan ge en mer detaljerad bild, finns det något annat sätt att bringa klarhet i detta? Ja, det gör det lyckligtvis. BigY-resultaten innehåller nämligen ännu mer data som går att analysera i större detalj och därmed få en mer högupplöst bild av släktträdet. Plats på scen för nästa förkortning: STR!

STR är DNA-markörer som muterar snabbare än vanliga SNPs. De vanliga YDNA-testerna hos FTDNA testar 12, 37, 67 eller 111 sådana här STR-markörer. Det ger ganska stora slumpmässiga variationer, som gör det svårt att göra exakta beräkningar. Men när man gjort ett BigY-test och låtit företaget YFull analysera resultatet, så får man värdet på hela 400 STR-markörer, vilket ger säkrare underlag för beräkningar. I och med att de muterar oftare än SNPs, ger de en mer detaljerad bild av släktskapen.

STR-markörerna används för att beräkna ett avstånd mellan två testade personer. Ett avstånd som blir mindre ju närmare släkt personerna är. Hos YFull motsvarar ett avstånd på 0,1 drygt 800 år, vilket till exempel innebär att om två personer har ett STR-avstånd på 0,05 så har en gemensam anfader ca 400 år tillbaka i tiden (från det att de själva föddes).

Låt oss se vad STR-markörerna hos de 5 testade släktlinjerna visar. I tabellen nedan visas vilket avstånd de 5 testade linjerna har till varandra. Den testade med nummer YF03244 är Falmarksgrenen.

STR-matris-ny
Här syns direkt ett mönster. Alla de fyra första släktlinjerna ligger tydligt samlade på inbördes avstånd strax över 0,06 vilket indikerar en gemensam anfader för drygt 500 år sedan. Det stämmer mycket bra med att de alla är ättlingar till Olof Hersesson. Men Falmarksgrenen avviker tydligt från denna grupp! Här ligger avståndet till alla de andra på ca 0,08, vilket indikerar att deras gemensamme anfader levde ytterligare 150 år tillbaka i tiden.

Detta är mycket intressant och tycks bekräfta att Falmarksgrenen verkligen härstammar från en äldre gren av Buresläkten. Mönstret är onekligen tydligt, men då vi pratar om DNA och mutationer finns alltid en portion av slump inblandad. Att Falmarksgrenen sticker ut skulle möjligen kunna bero på slumpmässiga orsaker även om det är osannolikt. För att bli helt säkra är nu ett BigY-test beställt för även den andre identifierade Buresläktingen i 1500-talets Falmark. Med STR-värden för båda släktlinjerna i Falmark kommer vi att ha ett säkrare underlag för att dra säkra slutsatser.

Tree3

Det är med stor sannolikhet nu bekräftat att Falmarksgrenen härstammar från en gren av Buresläkten som grenade ut sig före Gamle Olof

Att DNA-testerna kunnat ge tillräcklig detaljrikedom för att se när olika släktgrenar delade upp sig och att det mesta nu pekar mot att Falmarksgrenen verkligen har äldre ursprung än Gamle Olof i Bureå är ett stort framsteg. Men, vänta nu… STR-värdena indikerar alltså att den gemensamme anfadern för skulle ha levt ca 150 år tidigare. Det rimmar inte riktigt med att de två skulle ha härstammat från en Herse i generationen innan Gamle Olof. Det pekar snarare mot att Buresläkten kan ha funnits i området i minst 3-5 generationer tillbaka.

Som vanligt i dessa sammanhang besvarar DNA-resultat en fråga men föder samtidigt en ny. Det blir väldigt spännande att se hur resultaten för den andra Falmarksgrenen kan förtydliga bilden. To be continued…

Buresläkten nu en del i mänsklighetens historia

När DNA-projektet kring Buresläkten inleddes för ungefär två år sedan , visade de första DNA-testerna att släktens stamfader ”Gamle Olof” och hans agnatiska ättlingar bar på haplogruppen ”G2a”. Det vill säga att Buresläktens Y-kromosom tillhör huvudgrenen ”G” på det stora världsomspännande släktträdet för alla män.

Sedan dess har nya rön gjort att Buresläkten steg-för-steg kunnat knytas till grenar som finns något längre ut i YDNA-trädet, ända till grenen som innehåller följande mutationer:

G -P15 > L1259 > L30 > CTS5762 > P303 > L140 > L497 > CTS9737 > Z725 > Z3158 > CTS4803 > S2808

Det har i och för sig varit en intressant resa ut i grenverket, men grenen S2808 är tyvärr så mycket som ca 3500 år gammal, vilket inte säger mycket om Buresläkten. Mer än att deras anfäder under bronsåldern tycks ha befunnit sig på brittiska öarna eller i trakterna av nuvarande Belgien/Holland.

För att komma vidare mot nutid var det därför dags att ta nästa stora kliv i DNA-undersökningarna. Dags att testa flera av de identifierade Bureättlingarna med djupgående YDNA-test, så kallade BigY-test (hos Family Tree DNA). Detta blev möjligt att göra tack vare donationer från många intresserade släktforskare och under våren har därför 5 st BigY-analyser genomförts. Resultaten har sedan sänts till företaget YFull för att analyseras in i minsta detalj. Nu är alla resultat klara och Buresläkten är därmed en av de bäst YDNA-kartlagda släkterna i Europa.

Vad visar då resultaten?

Jo, BigY-analyserna har kartlagt varenda mutation som Bureättlingarna bär på i sina Y-kromosomer. Och genom att jämföra dessa mutationer kan vi se vilka som uppkommit fram till Gamle Olof och vilka som uppstått på respektive gren efter Gamle Olof. Det innebär att Buresläkten nu fått sin egen gren på mänsklighetens släktträd.
Träd med ruta som visar Buresläktens gren

I det gigantiska släktträdet för alla män i världen finns Buresläktens gren längst ut i grenverket.

Buresläktens gren på YDNA-trädet ser ut så här (när vi utgår från mutationen S2808 som nämndes ovan):

S2808 > FGC8304/Y3098 > Z30739/Y13108 > Z30736/Y12972 >Z30730/Y12970 > Z30743/Y13111 > Z30738/Y12973 > Y13103 > Y13106 > Z30741/Y13109 > Z30740/Y12974 > Z30735/Y12971 > Z30729/Y13104 > Z30728/Y13113 > Z30742/Y13110 > Z30737/Y13107 > Z30734/Y13114 > Z30733/Y13105

(Flera av mutationerna har dubbla namn, beroende på att de samtidigt upptäckts och namngivits av YFull samt av experten på haplogrup G, Ray Banks. För mutationerna ”nedströms” Z30739 vet vi ännu inte i vilken tidsordning de uppstått. )

På denna Buregren sitter sedan Bureättlingarnas släktlinjer som enskilda kvistar med mellan 1 och 4 unika mutationer på sina Y-kromososomer. DNA-spåren stämmer perfekt med den skrivna släkthistorien om Buresläkten från 1400-talets början och framåt! Det är fantastiskt hur väl vi släktforskare kan kartlägga släkter med hjälp av den senaste generationens avancerade YDNA-tester och det är roligt att den spännande Buresläkten nu även utgör en egen kartlagd gren av mänskligheten.

Buresläktens DNA-gren

Buresläktens egna gren är lång, närmaste släktgren före Gamle Olof som DNA-testats grenar ut sig ca 2300 år tidigare.

De senaste testerna visar att Buresläktens närmaste släktgren, där någon DNA-testat sig, grenar ut sig hela 2300 år innan Gamle Olof. Det är en gren som idag har påträffats i Västergötland. Det långa tidsspannet gör tyvärr att vi ännu inte vet någonting om var Buresläktens faderslinje befann sig före det att den dök upp i Västerbotten. Men nu när alla mutationer på Buregrenen är dokumenterade är det bara att vänta på den spännande dag då någon ny testad person visar sig tillhöra en närliggande gren. Den som väntar på något gott…

Bureättlingarna i YFulls träd

Så här snyggt och prydligt grupperar sig de fem testade Bureättlingarna i YDNA-trädet hos YFull. De beräknas ha en TMRCA (tid till senast gemensamme anfader) på 650 år, d v s slutet av 1300-talet (med en felmarginal på några hundra år), vilket visar att DNA-beräkningar stämmer väl med verklighetens släktskap. Ovanför Bureättlingarna syns den gren som upptäckts i Västergötland, men som grenar ut sig ca 2300 år före Gamle Olof.

Fem Bureättlingars Y-kromosomer är alltså testade på djupet och såväl Buresläktens mutationer som ättlingalinjernas mutationer är identifierade. Är det månne möjligt att klämma fram ännu lite mer information ur resultaten? Ja, det är det faktiskt. En spännande detalj har nämligen visat sig i de djupare resultaten och detta kommer att presenteras inom kort. Fortsättning följer…