När DNA-projektet kring Buresläkten inleddes för ungefär två år sedan , visade de första DNA-testerna att släktens stamfader ”Gamle Olof” och hans agnatiska ättlingar bar på haplogruppen ”G2a”. Det vill säga att Buresläktens Y-kromosom tillhör huvudgrenen ”G” på det stora världsomspännande släktträdet för alla män.
Sedan dess har nya rön gjort att Buresläkten steg-för-steg kunnat knytas till grenar som finns något längre ut i YDNA-trädet, ända till grenen som innehåller följande mutationer:
G -P15 > L1259 > L30 > CTS5762 > P303 > L140 > L497 > CTS9737 > Z725 > Z3158 > CTS4803 > S2808
Det har i och för sig varit en intressant resa ut i grenverket, men grenen S2808 är tyvärr så mycket som ca 3500 år gammal, vilket inte säger mycket om Buresläkten. Mer än att deras anfäder under bronsåldern tycks ha befunnit sig på brittiska öarna eller i trakterna av nuvarande Belgien/Holland.
För att komma vidare mot nutid var det därför dags att ta nästa stora kliv i DNA-undersökningarna. Dags att testa flera av de identifierade Bureättlingarna med djupgående YDNA-test, så kallade BigY-test (hos Family Tree DNA). Detta blev möjligt att göra tack vare donationer från många intresserade släktforskare och under våren har därför 5 st BigY-analyser genomförts. Resultaten har sedan sänts till företaget YFull för att analyseras in i minsta detalj. Nu är alla resultat klara och Buresläkten är därmed en av de bäst YDNA-kartlagda släkterna i Europa.
Vad visar då resultaten?
Jo, BigY-analyserna har kartlagt varenda mutation som Bureättlingarna bär på i sina Y-kromosomer. Och genom att jämföra dessa mutationer kan vi se vilka som uppkommit fram till Gamle Olof och vilka som uppstått på respektive gren efter Gamle Olof. Det innebär att Buresläkten nu fått sin egen gren på mänsklighetens släktträd.
I det gigantiska släktträdet för alla män i världen finns Buresläktens gren längst ut i grenverket.
Buresläktens gren på YDNA-trädet ser ut så här (när vi utgår från mutationen S2808 som nämndes ovan):
S2808 > FGC8304/Y3098 > Z30739/Y13108 > Z30736/Y12972 >Z30730/Y12970 > Z30743/Y13111 > Z30738/Y12973 > Y13103 > Y13106 > Z30741/Y13109 > Z30740/Y12974 > Z30735/Y12971 > Z30729/Y13104 > Z30728/Y13113 > Z30742/Y13110 > Z30737/Y13107 > Z30734/Y13114 > Z30733/Y13105
(Flera av mutationerna har dubbla namn, beroende på att de samtidigt upptäckts och namngivits av YFull samt av experten på haplogrup G, Ray Banks. För mutationerna ”nedströms” Z30739 vet vi ännu inte i vilken tidsordning de uppstått. )
På denna Buregren sitter sedan Bureättlingarnas släktlinjer som enskilda kvistar med mellan 1 och 4 unika mutationer på sina Y-kromososomer. DNA-spåren stämmer perfekt med den skrivna släkthistorien om Buresläkten från 1400-talets början och framåt! Det är fantastiskt hur väl vi släktforskare kan kartlägga släkter med hjälp av den senaste generationens avancerade YDNA-tester och det är roligt att den spännande Buresläkten nu även utgör en egen kartlagd gren av mänskligheten.
Buresläktens egna gren är lång, närmaste släktgren före Gamle Olof som DNA-testats grenar ut sig ca 2300 år tidigare.
De senaste testerna visar att Buresläktens närmaste släktgren, där någon DNA-testat sig, grenar ut sig hela 2300 år innan Gamle Olof. Det är en gren som idag har påträffats i Västergötland. Det långa tidsspannet gör tyvärr att vi ännu inte vet någonting om var Buresläktens faderslinje befann sig före det att den dök upp i Västerbotten. Men nu när alla mutationer på Buregrenen är dokumenterade är det bara att vänta på den spännande dag då någon ny testad person visar sig tillhöra en närliggande gren. Den som väntar på något gott…
Så här snyggt och prydligt grupperar sig de fem testade Bureättlingarna i YDNA-trädet hos YFull. De beräknas ha en TMRCA (tid till senast gemensamme anfader) på 650 år, d v s slutet av 1300-talet (med en felmarginal på några hundra år), vilket visar att DNA-beräkningar stämmer väl med verklighetens släktskap. Ovanför Bureättlingarna syns den gren som upptäckts i Västergötland, men som grenar ut sig ca 2300 år före Gamle Olof.
Fem Bureättlingars Y-kromosomer är alltså testade på djupet och såväl Buresläktens mutationer som ättlingalinjernas mutationer är identifierade. Är det månne möjligt att klämma fram ännu lite mer information ur resultaten? Ja, det är det faktiskt. En spännande detalj har nämligen visat sig i de djupare resultaten och detta kommer att presenteras inom kort. Fortsättning följer…
Pingback: Ett steg framåt för oss vidare bakåt | Bure DNA